Lunds lasarett 990730-990817

Fredag 30 juli 1999 – Dag 8

Kl. 19.30 Framme i Lund. Tove är inte ens utlastad ur ambulansen än. Tove hamnar på intensivvårdsavdelning för nyfödda, avd 94. Jag inkvarteras på Patienthotellet. Vi får prata med läkare Staffan och han säger att Tove inte ska få mer mat förrän man vet varför den inte fortsätter ner i tarmarna. Det känns tryggt att vara här. Om Tove ska få hjälp så är det här. Även om det känns rotlöst just nu. 

Kl. 22.30 Tony åker hem till Erika igen. Både han och Erika kommer hit på tisdag och stannar i några dagar. Jag går och säger godnatt till Tove. Hon ligger och solar under sollampa. Jag går och lägger mig först vid 01.00. Vilken lång dag!

Lördag 31 juli 1999 – Dag 9

Kl. 08.00 Vilket ställe jag har hamnat på. Frukostbuffén är i klass med vilken hotellfrukost som helst. Därefter går jag upp till Tove på avd 94. Det har varit en lugn och stabil natt. Tove rör sig jättemycket då jag klappar henne på låret. Hon drar upp benen och spänner magen. Hon verkar dock inte ha ont utan mer reagera på beröringen. Jag sjunger för henne och hon somnar gott i solgasset från sollampan. Pippin håller ett vakande öga på henne. Sen ringer jag hem och allt är lugnt. Erika var på ett strålande humör hela dagen igår enligt mamma. Kul att deras besök slutade så bra. 

Kl. 15.00 Tillbaka hos Tove. Sollampan är borttagen eftersom gulsoten ”bronze baby” inte går att sola bort. Hon har fått lite mer sömnmedel precis eftersom hon var lite ledsen ett tag. Jag sjunger tills hon somnar. Tove får även lite blodplasma eftersom hennes blodvärde är lite dåligt. 

Kl. 16.30 UL på magen visar att levern är onormalt stor. Varför vet de inte. I övrigt ser det normalt ut i buken. De sprutar upp kontrastvätska i en sond i ändtarmen. Det är lite trögt i analen men sen går sonden upp fint. Passageröntgen ska göras för att utröna om det är stopp någonstans. Helt plötsligt bajsar Tove. Det kan vara så enkelt att det var igenproppat någonstans och att ”bajsproppen” släppte när de körde upp sonden. 

Kl. 19.00 Röntgen visar inte på något hinder i tarmen. Nu ska Tove få mat igen. Dock ej bröstmjölk. Anledningen till den förstorade levern ska nu undersökas ur ett brett perspektiv. En anledning kan vara en sjukdom som gör att man inte tål varken bröstmjölk eller babysemp eftersom det innehåller galaktos. Sjukdomen är dock mycket ovanlig, en på 40.000. Men för säkerhets skull ska nu Tove få helt annan mat – 5 ml till att börja med. När jag kommer tillbaka in på sal 4 efter att ha pumpat sitter två föräldrar med sina bebisar ihopkrupna på bröstet. Jag går genast ut ur rummet. Jag längtar så mycket efter att få hålla Tove i famnen så tårarna rinner hela vägen till hotellet.

Söndag 1 augusti 1999 – Dag 8

Kl. 09.00 Matandet har återigen upphört eftersom det mesta kommer tillbaka. Då de lyssnar på magen låter det som om tarmarna står still. Tove har mycket vätska i kroppen. Ena handen är bla helt svullen. Hon kissar otroligt mycket. Mer än hon får in genom droppet. 

Kl. 11.30 Ultraljud på Toves hjärta visar att hon har en duktus (en passage) mellan hjärtkamrarna fortfarande. Den kommer dock att växa igen inom några veckor. Om inte gör de en smärre operation för att åtgärda detta. 

Kl. 13.00 Kontrastvätska sprutas ner uppifrån för att passageröntgen ska göras om några timmar. 

Kl. 18.00 Jag sitter hos Tove och böjer och sträcker på hennes ben och fötter. Billirubin-värdet i levern har minskat. Urinen är mycket ljusare än igår. Läkare Staffan beslutar att Tove ska få alvedon. I kombination med morfin kommer det nog att göra henne gott. Hon grimaserar illa ibland. 

Kl. 23.00 Läkare Staffan ringer upp mig på hotellet. Kontrastvätskan har bara hunnit till tunntarmen och nya röntgenplåtar ska därför tas i natt.

tove_nedsovd
Tove är ”solbränd” i hyn. Hon har en ovanligt form av gulsot som heter ”Bronze baby” och den ger sig tillkänna just när hypofysen är skadad får vi veta senare. Den gulsoten går inte att sola bort, men den är heller inte farlig för henne. 

Måndag 2 augusti 1999 – Dag 10 

Kl. 09.00 Inga svar från röntgen än. I övrigt en lugn natt. Tove sover djupt. Jag pratar med en kurator om ersättningen från försäkringskassan. Jag ska spara mina föräldradagar och Tony ska spara sina pappadagar. Tony får ersättning för tillfälligt vård av Erika, 60 dagar/år, eftersom jag är inlagd med Tove på sjukhus. Jag kan i min tur få ersättning för tillfällig vård av Tove i 120 dagar/år. Vi behöver bägge två sjukintyg från dag 8. Våra resor till och från sjukhuset ersätts med 12 kr/mil. Boendet på Patienthotellet (inkl frukost) är gratis men lunch och middag kostar 57 kr respektive 48 kr. 

Kl. 11.00 Ännu visar inte röntgen på något hinder i tarmen. Vätskan rinner dock mycket långsamt. En ny röntgen ska tas vid 13.00. EEG på huvudet visar inte på något onormalt och därför behöver Tove ingen mer krampmedicin. Sjukgymnasten säger att det är okej med tanke på revbenen att jag får ha henne liggande på bröstet en stund ikväll. Åh, vad jag längtar efter det! 

Kl. 18.00 Passageröntgen visar inte på något hinder alls. Vilken lättnad! I natt ska Tove börja få mat igen. Den förstorade levern förbryllar läkarna. En skiktröntgen ska därför göras akut för att utesluta att det är en blödning i levern pga yttre tryck. Tove och alla hennes apparater rullas iväg. Då respiratorn kopplas ur andas Tove själv en stund. Mysstunden får vänta. 

Kl. 19.00 Jag pratar med två prematurmammor vars barn vägde 900 respektive 1200 g vid födseln. Vi har många gemensamma erfarenheter. 

Kl. 21.00 Skiktröntgen visar att det inte är någon blödning i levern. Efter alla positiva besked känner jag mig så trött. När man inte är på helspänn av oro längre tycks tröttheten komma ifatt.

mobil
Tove ska iväg på röntgenundersökning och har förflyttats till en säng med ”mobil” utrustning. Med på bilden är också sjuksköterska Katarina och narkosläkare Malin.

Tisdag 3 augusti 1999 – Dag 11 

Kl. 09.00 Vid 07.00-målet fick Tove 10 ml mat och returnerade bara 5 ml. Vilket framsteg – jag blir jätteglad! Jag sträcker på hennes ben och masserar fötter, ben, mage och händer med hudsalva. Hon njuter av omvårdnaden. Jag rengör hennes läppar och smörjer in dem med lypsyl. 

sang
Det är knappt lilla tjejen syns bland alla apparater som behövs för att hålla henne vid liv.

Kl. 11.30 Tony och Erika har kommit. Härligt! Jag tillbringar eftermiddagen med dem. Tony sitter hos Tove en stund. På grund av risken för vattkopporsmitta får inte Erika träffa Tove på ytterligare 14 dagar. Om jag och Tony inte har haft vattkoppor får inte heller vi komma in på avdelningen. Man har upptäckt att Tove har låga nivåer av ett hormon som hypofysen producerar. Varför vet man dock inte. Det hormonet, som är viktigt för ämnesomsättningen, får Tove nu i tablettform (Levaxin) en gång per dygn. Av totalt 15 ml mat returnerar hon nu 7 ml. Det går framåt! Den stora levern förbryllar fortfarande läkarna.

Onsdag 4 augusti 1999 – Dag 12

Kl. 09.00 Morgonvård av Tove. Böj och sträck och massera litegrann. Efter det går jag tillbaka till Erika och Tony går upp till Tove en stund. Jag och Erika håller till på Lekterapins utegård.

Kl. 11.30 Jag pratar med läkare Lars. Vattkoppstestet visar att jag inte har haft vattkoppor. Tony har bara haft en släng och han har därför inte bildat tillräckligt med antikroppar för att slippa få om det. Det betyder att ingen av oss får vistas på avd 94 eller ens Patienthotellet från och med lördag. Suck, när ska vår otur ta slut egentligen?

Kl. 16.00 Vi sitter båda två och pratar med läkare Lars. Erika är också med och hon är jätteduktig.

Läkare Lars summerar följande:

  • Revbenen bedöms vara stabila nu och respiratorn kan kopplas ur inom några dagar. Skadorna på revbenen beror inte på en skelettsjukdom. Då borde Tove ha frakturer över hela kroppen.
  • Tove har en skada på ena lungan som kan bero på att hon fick bröstmjölk i lungan då mjölken rann ner i respiratortuben.
  • Hypofysen fungerar inte som den ska. Detta gör att Tove har brist på ett hormon som behövs för ämnesomsättningen. Hon har även brist på kortison, som behövs för att häva infektioner, samt troligen även tillväxthormon. Allt detta går dock att ersätta i tablettform och genom sprutor. Om hypofysen är tillfälligt eller för alltid ur funktion är för tidigt att säga. Man tror dock att det är troligt att hypofysen, liksom LKG-spalten, inte är färdigbildad eftersom dessa är närliggande. Hypofysen sitter i huvudet bakom svalget.
  • Enligt böckerna är det första tecknet på skadad hypofys att man får gulsot och att levern påverkas. Det skulle i så fall vara förklaringen till Toves förstorade lever och gulsoten. Levern fungerar för övrigt som den ska, men den är onormalt stor.

Lars erbjöd oss även medicin mot vattkoppor. Om vi får vattkoppor blir det lindrigt. Men får någon av oss tre vattkoppor förlängs tiden vi får vara ifrån avd 94 drastiskt. Då börjar man räkna en ny inkubationstid på 10+6 dagar från det tillfälle som kopporna upptäckts.

Kl. 18.00 Äntligen ska Tove få ligga på mitt bröst. När alla slangar är ihopkopplade somnar Tove lugnt hos mig. Inom några minuter rinner tårarna sakta nerför mina kinder. Det är här hon hör hemma. Det känns olidligt att jag måste åka härifrån, men jag respekterar läkarnas beslut. Tove har det bra på avd 94. Hon har redan många ”extramammor” som kommer att ta väl hand om henne. Jag kommer att lämna kvar hennes dagbok, kläder och kameran. Sjuksköterskan eller en läkare ska ringa oss fm, em och kväll för att rapportera läget. Nästa lördag är jag tillbaka och förhoppningsvis är Tove mycket bättre då.

brost
Äntligen får jag ha min älskling på bröstet igen. En kort stund efter förlossningen är den enda närkontakt vi haft för att skona hennes revben. Varsam behandling krävs dock fortfarande.

Torsdag 5 augusti 1999 – Dag 14

Kl. 09.00 Fortsatt framgång med maten. Av 20 ml returnerar hon nu 10 ml. Idag ska man göra magnetröntgen av hjärnan för att se om den fungerar som den ska. Tony är hos Tove när hon förbereds för röntgen.

Kl. 14.00 Tove är tillbaka på salen igen. Allt har gått bra. Svar på magnetröntgen får vi först imorgon. Medicinen som vi ska inta mot eventuella vattkoppor beställs. Den är så dyr att högkostnadsskyddet (1.900:-) skulle inträtt direkt om vi skulle betalat den själva. Nu får vi dock medicinen gratis – Blekinge läns landsting betalar. Det är knappast vårt fel att vi blivit utsatta för smitta. Det är straff nog att inte få vara hos Tove under sex dagar.

Kl. 18.00 Tove ligger på mitt bröst i två timmar. Mysigt! Av 20 ml returnerar hon nu bara 6 ml. Jag lämnar kvar hennes kläder och några filtar. Imorgon kväll måste vi åka hem. Herregud vilken lång vecka vi har framför oss. Tiden mellan telefonsamtalen kommer att vara olidlig.

Fredag 6 augusti 1999 – Dag 15

Kl. 09.00 Jag och en barnsköterska hjälps åt att tvätta Tove med vatten och tvättkräm. De två sista målen har Tove inte returnerat någon mat alls. 20 ml mat/mål var fjärde timme ska nu ökas med 2 ml mat/mål. Magen är lite spänd och jag masserar den litegrann. Då bajsar hon spontant flera gånger. Under tiden som jag sondmatar henne vaknar hon och öppnar ögonen i 10-15 min. Det är härligt att få möta hennes blick igen. En bebis i rummet skriker högljutt och Tove gillar inte hans skrik, det syns på henne. Hon flackar med blicken och tycks tänka ”Var har jag hamnat?” Idag ska mage, lungor, händer och knän röntgas. Det senare för att se om skelettillväxten är hämmad.

Kl. 15.00 I en och halv timme andas Tove genom tuben utan respirator. Duktig tjej! Både jag och Tony har ett samtal med läkare Lars som berättar att magnetröntgen visat att Tove saknar större delen av sin hypofys. Tove får medicinera hela livet och gå på regelbundna kontroller. Hon måste ta Levaxin (för ämnesomsättningen), kortison (häver infektioner) och tillväxthormon (så hon inte blir kortväxt). De två första i tablettform och det sistnämnda i spruta (som insulin). I puberteten måste hon även tillföras östrogen. Ännu en chock minst sagt. Men med hjälp av medicinen kommer Tove att leva ett normalt liv i övrigt. Och det handlar egentligen inte heller om medicin. Det är bara det att Tove måste stoppa i munnen vad hennes kropp inte klarar av att producera själv.

Kl. 16.00 Sitter med Tove i famnen i en och en halv timme. Hon tittar på mig i 20 minuter. Det känns så sanslöst jobbigt att jag måste åka ifrån henne.

Kl. 19.00 Jag tar avsked och tårarna rinner i floder. Två timmar senare är vi hemma i Backaryd. Det känns skönt att komma hem trots allt.

Lördag 7 augusti 1999 – Dag 16

Under tiden som vi är hemma i Backaryd skriver personalen dagbok dagligen.

Kl. 11.30 Tove har legat och andats genom tuben utan respirator i en timme. Duktig tjej! Av 30 ml mat/mål var fjärde timme returnerar hon inget alls. Hon bajsar mycket och de har därför fått ta bort kissekatetern pga infektionsrisken.

Kl. 17.30 De har gjort ett försök att exturbera Tove (ta bort respiratorn). Det var dock för jobbigt för henne och de fick sätta tillbaka tuben i halsen igen. Då var det genast lättare för henne att andas, trots att respiratorn inte ens var på. Kanske gör LKG-spalten att tungan ramlar bak och täpper till? En öronläkare ska titta på Toves luftvägare för att utröna detta.

Kl. 22.30 Tove har legat i famnen hos en barnsköterska i flera timmar. Nu ligger hon i bädden igen och andas lugnt och fint med hjälp av respiratorn. Lugnt och stabilt alltså.

Söndag 8 augusti 1999 – Dag 17

Kl. 11.00 Tove har kräkts på förmiddagen. Hon får därför mer morfin eftersom hon är för vaken för att ligga i respirator. Tuben stör henne och hon ulkar upp slem. I övrigt lugnt och stabilt.

Kl. 17.00 Lugnt och stabilt. Tove ligger i famnen hos en barnsköterska och får mat i sonden just nu.

Kl. 22.30 Lugnt och stabilt.

Måndag 9 augusti 1999 – Dag 18

Kl. 11.00 Lugnt och stabilt. Tove får nu 35 ml mat/mål var fjärde timme och tillgodogör sig allt.

Kl. 16.00 Lugnt och stabilt.

Kl. 22.00 Oförändrat för Tove. Morfindosen minskas efterhand så hon blir mer och mer vaken. Om Tove hade ätit normalt och inte hade haft dropp skulle hon fått 80-100 ml/mål. Jag pumpar mindre och mindre mjölk. Idag har jag bara fått ur mig 350 ml. 100 ml mindre än för några dagar sedan. Det är svårt att få lugn och ro. Jag vilar inget heller utan sysselsätter mig i ett. Allt för att slippa grubbla.

Tisdag 10 augusti 1999 – Dag 19

Kl. 10.00 Efter lunch ska en öronläkare titta på Toves andningsvägar. I övrigt har Toves svullnad lagt sig jättemycket.

Kl. 17.30 Öronläkaren har konstaterat att Tove har en svullnad i luftstrupen, alldeles ovanför struphuvudet, som gör det svårt för henne att andas. Skadan har uppstått när tuben har satts ner i hennes hals. Tove ska därför få extra kortison för att hjälpa hennes kropp att häva svullnaden. De ska koppla ur respiratorn imorgon men troligen behålla tuben för att vidga luftstrupen förbi svullnaden. Ny vikt: 4100 g. Som mest har hon vägt 4600 g pga av all vätska i kroppen.

Kl. 23.30 Lugnt och stabilt.

Onsdag 11 augusti 1999 – Dag 20

Kl. 10.00 Lugnt och stabilt hos Tove. Hon får nu 50 ml/mål var fjärde timme. Efter lunch ska de exturbera henne på nytt.

Kl. 16.00 Tove har andats i två timmar utan respirator och tub. Duktig tjej!

Kl. 21.30 Vid 16.30 började Tove jaga upp sig och bli otröstlig. De försökte ge henne tarmsond, magmassage, mer mat, trösta henne i famnen etc. Till slut fick de öka morfinet till 1,2 ml/h eftersom de misstänkte att hon hade ont någonstans. Åh vad jobbigt att få veta sådant. Jag inbillar mig att jag hade haft större chans att trösta henne. Nu ikväll sover hon i alla fall lugnt och andas själv.

vaken
Vid andra försöket gick det bra att koppla Tove ur respiratorn. Efter drygt 2,5 vecka får hon andas själv igen.

Torsdag 12 augusti 1999 – Dag 21

Kl. 10.00 Tove mår bra. Morfinet har de tvingats öka och det ska nu sänkas i makligare takt. Kanske har hon abstinens?

Kl 17.00 Fortsatt bra. Ny vikt: 4050 g.

Kl. 23.00 Lugnt och stabilt hos Tove. Hon har suttit uppe i famnen jättemycket under eftermiddagen och kvällen.

Fredag 13 augusti 1999 – Dag 22

Kl. 10.00 Tove har kräkts litegrann. Det kan bero på en medicin som hon fått i matsonden så därför får hon nu den i droppet istället. Hon har även fått torsk (en sorts svamp) i munnen pga av antibiotikan hon får. Hon har därför fått medicin även mot detta.

Kl. 17.00 Fortsatt bra.

Kl. 23.00 Tove får nu 55 ml mat per mål var fjärde timme. Mer tycks hon inte kunna tillgodogöra sig. I övrigt lugnt.

ejglad
Tove är inte alls glad utan mår riktigt dåligt ibland. Hon har börjat att kräkas, varför vet ingen.

sitta
För att avlasta kroppen litegrann får Tove sitta upp i en ”stol”. Hon har sina egna kläder på sig. Den här gula bodyn fick vi aldrig med oss hem så den finns kvar på avd. 94 som ett ”minne” från Tove.

Lördag 14 augusti 1999 – Dag 23

Kl. 11.00 Äntligen tillbaka i Lund. Tove sover så gott när vi kommer. Jag sitter med henne i famnen en stund. Hon är jättesöt. Snusar och snarkar och viftar med sina händer. Därefter checkar jag och Tony in på hotellet och äter lunch.

Kl. 13.30 Vi tvättar Tove och byter blöja. Hon får en egen söt body på sig. Hon suttar glupskt på mitt lillfinger och verkar hungrig. Hon ligger i min famn och får mat i sonden, 50 ml. Hon kräks rejält efteråt. Man beslutar då att Tove ska få mindre mat oftare istället – 40 ml var tredje timme.

Kl. 17.00 Jag ger henne mat i sonden och hon kräks bara en gång. Läkare Staffan kommer och säger att de har lite problem med att få hennes hormoner i balans. Tove har nu brist på salter, blodet är lite surt och kalkhalten som varit för låg i två dagar är nu för hög etc. Allt detta ska därför testas tills nivåerna är rätt.

Kl. 20.00 Jag och Tony ger Tove mat igen. Nu spyr hon inte alls, i alla fall inte inom den halvtimme vi stannar efter maten. Idag har vi fått se hennes vackra ögon ordentligt. De är mörkt blå och väldigt intensiva. Hon får syn på sin kaninmobil, som hon fått av Åza med familj, och följer den med blicken helt fascinerad. Det är så sanslöst härligt att få se henne igen. Hon verkar mycket godmodig och tillfreds. Äter och sover. Hon visar tydligt när hon är hungrig. Då vrider hon sig oroligt och försöker sutta på sina egna fingrar. Hon har ett relativt lågmält, hest skrik. Men hon har inte skrikit mycket idag, som vi har sett i alla fall.

Söndag 15 augusti 1999 – Dag 24

Kl. 09.30 Jag och Tony badar Tove. Det är hennes första bad och hon verkar tycka att det är skönt. Bara hon får sutta på mitt lillfinger. Tony ger henne mat på flaska med speciell gummituta för gomspaltbarn. Hon suger själv i sig 12 ml. Duktig flicka! De värden som igår var för höga respektive för låga är idag helt normala! Läkare Staffan fattar ingenting. Efter bad och mat somnar Tove som om hon vore klubbad.

bad
Toves första bad. Hon tycker att det är rätt mysigt. Bara hon får suga på mammas finger som trygghet. Det är lite bökigt med alla droppslangar.

pappa_matar
Tony matar sin dotter med en speciell nappflaska för LKG-barn. Då är det enklare att få Tove att äta eftersom själva flaskan är mjuk och man kan hjälpa till och klämma lite så hon slipper kämpa så mycket.

 Kl. 13.30 Jag sondmatar Tove eftersom hon sover så gott. Tony kommer och klappar om sin minsta dotter innan han åker hem till storasyster Erika som sovit hos farmor och farfar en natt.

Kl. 17.00 Tove slickar lite på min bröstvårta men får inget tag alls. Jag ger henne istället med flaska och hon får i sig 8 ml med lite hjälp. Totalt får hon nu 45 ml per mål.

Kl. 20.00 Efter blöjbyte och ombyte till nattkläder får nu Tove sutta på bröstet fast med en amningsnapp på. Det kommer dock ingen mjölk eftersom jag inte ens känner hennes nafsande. Jag får en flaska hormonspray för att lättare driva ut mjölken. Tove kräks och bajsar och därefter har hon lite svårt att komma till ro. Hon somnar på fem minuter när hon får komma upp i famnen. Tillbaka på hotellet först vid 22.15.

Kl. 22.30 Pratar med Tony. Allt är bra med Erika hemma. Hon blev överlycklig när pappa kom hem. Det har gått jättebra hos farmor och farfar.

Måndag 16 augusti 1999 – Dag 25

Kl. 09.00 Tove har ätit 8 ml på flaska. Duktigt! Jag badar henne och klär på henne bodyn med kaniner. Hon blir så söt i den! Jag försöker ge henne mat med flaskan men hon somnar som en stock. Det får bli sondmat, 50 ml. Morfinet är nu nere i 0,3 ml/h. Som mest hade hon 1,2 ml/h i torsdags efter att de exturberade henne. Det blir inget hjärt-UL idag utan troligen först imorgon.

Kl. 14.00 Tove ska få prova att sutta tutte. Hon somnar på två sekunder. Det får bli sondmat igen.

Kl. 17.00 Tove vaknar inte alls till detta målet. Sondmat igen alltså. Läkare Lars säger att Tove är färdigbehandlad i Lund för vidare förflyttning till Malmö, MAS. De ringer när vi får komma dit. Förutom gomplatta ska även MAS hormonexperter, endokrinologer, ta sig an Tove. De ska fortsätta ta hand om Tove gällande hormonrubbningen eftersom expertisen inte finns i Karlskrona. Toves salt- och kalkhalter har varit normala även idag.

Kl. 20.00 Tove dricker 13 ml på flaska efter hjälp från en barnsköterska. Tove somnar gott för sig själv vid 21.30.

Tisdag 17 augusti 1999 – Dag 26

Kl. 07.10 Kerstin på avd 94 ringer och väcker mig. Tove är hungrig och längtar efter sin mamma. Jag är på plats inom en kvart. Tove äter lite på flaskan och kräks litegrann. Somnar sedan och jag går tillbaka och äter frukost.

Kl. 11.00 Malmö ringer till avd 94 och vill hämta Tove kl 13.00. Men 14.00 ska Tove på hjärt-UL. De ska istället hämta oss kl 15.30. Imorgon måste avgjutningen göras, annars får vi vänta till måndag eftersom personalen ska på kurs tors-fre. Jag går tillbaka till hotellet, ringer Tony, packar, äter lunch och checkar ut. Jag skickar blomsterbud till mormor som fyller 75 år på lördag den 21 augusti.

Kl. 13.30 Blodprov visar höga salt- och kalkhalter. Tove får inte flyttas om provet inte är bra. Nya prov måste därför tas innan Malmöresan avblåses helt.

Kl. 15.00 Ytterligare ett prov måste tas. Den andra provet har försvunnit någonstans i rörposten. Typiskt. Kanske är det inte meningen att Tove ska få komma till MAS redan imorgon?

Kl. 16.00 Provet visar normala salt- och kalkhalter. Tack för det!

Kl. 17.00 Ambulansen kommer och hämtar mig och Tove. Hon sover gott hela resan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>